Isabelle.

One step forward and two steps back. Och det stämmer ju. VAFAN! Kan det inte bara vara many steps forward? Igår var det en skitdag. Bakslag, one step back. Precis när det börjar gå lite bra och man känner sig som att nu, NU jävlar är jag nästan på banan igen och kan göra saker då kommer det, bakslaget. Kroppen säger ifrån och det mesta är allmänt ruttet och man vill bara gömma sig under täcket och grina. BUT WHY? Det är därför jag inte planerar saker i förväg. Jag kan inte räkna med att må bra, jag kan inte räkna med någonting.